logotype

Din hjärnas utveckling

Hjärnan består av flera delar som representerar människans olika faser i evolutionen. Du är alltså summan av vår evolution, där troligen endast det som har haft överlevnadsvärde för att livet så flexibelt som möjligt ska kunna anpassa sig till sin miljö, finns kvar i din hjärna. Varje ny del har utvecklats och integrerat tidigare system.

För att utvecklas till fullo som människor, tror jag, behöver alla våra delar av hjärnan integreras och samverka optimalt. Det lägger grunden för att vår högsta potential ska kunna komma till fullt uttryck. Varje del av hjärnan behöver få sina behov tillgodosedda och de behöver stimuleras på bästa sätt.

Hjärnan kan delas upp på olika sätt utifrån dess anatomi och dess fysiologi. Ett sätt att beskriva den som jag väljer här är att lyfta fram några olika delar som alla har olika funktioner samtidigt som de är intimt förknippade med, och beroende av, varandra. 

Kiropraktik har ända sen dess begynnelse i slutet av 1800-talet, utgått från kvaliteten på hur väl nervsystemet fungerar. Att genom olika analyser finna att hur samverkan mellan hjärnan och nervsystemet och övriga kroppen är påverkad på ett ogynnsamt sätt. Och hur att med olika handgrepp och övningar påverka till förbättrad samverkan mellan kropp och knopp för att uttrycka hälsa. Eller som Kiropraktiens fader uttryckte det.

”Unify Man physical with Man Spiritual.” –DD Palmer

Nervchassit

Nervchassit utvecklades då livet befann sig i havsmiljö för drygt 500 miljoner år sedan. En käklös fisk spelar död som primärt försvar och det är den reflexen som vi fortfarande använder när vi blir överväldigade och vår kapacitet inte räcker till för att kämpa eller fly. Detta fenomen kallas även tonisk immobilitet och innebär att alla vitala funktioner bromsas ner och kan sättas på sparlåga.

Det är i nervchassit som vår inre miljö regleras, och med inre miljö menas funktioner som pH-värde, andning, matsmältning, fortplantning, hjärtverksamhet samt kroppens inre drivkrafter för att upprätthålla livet. Vi kan också kalla detta för vår ”medfödda doktor”

Reptilhjärnan

Vår nästa del av hjärnstammmen har funnits i ungefär 300 miljoner år (lika länge som reptiler funnits på jorden) och har knappt förändrats sedan dess. Den utvecklades allt mer när livet klev upp ur vattnet. Detta eftersom det då behövdes nya strategier för att relatera till jordens gravitation och våra extremiteter lyfte oss upp på fyra ben.

Detta är vår överlevnadshjärna och kontrollerar alla de delar som är ansvariga för vår överlevnad, både som individer och som art. Den styr funktioner som hunger, törst, hjärtrytm, andning, matsmältning, immunsystem och sexlust. Det är den primära behovsdelen i oss och alla djur och den säger; ”ge mig mat, ge mig skydd, ge mig sex – och det nu!” Hjärnstammen lever i nuet och följer instinktens impulser.

Däggdjurshjärnan

Denna del har funnits i drygt 80 miljoner år och nns hos alla däggdjur (som alltså funnits lika länge) och kallas därför ofta för just däggdjurshjärnan. Däggdjurshjärnan är vår känslohjärna och kallas även vår värdehjärnan. Den har utvecklats från den delen av hjärnloberna som processar dofter (lustfyllt) /lukter (olustfyllt), vilket gör att den också bär namnet dofthjärnan, och stimuleras effektivt med hjälp av dofter för att skapa känslotillstånd.

Den hör samman med långtidsminne, inlärning, omsorg/omvårdnad, aggressivitet, rädsla, smärta, njutning och andra känsloupplevelser.

Människohjärnan

Att vi säger människohjärnan beror på att den utvecklades i takt med att människan ”blev till” för ca 5 miljoner år sedan.  Den är vår ”tänkande” hjärna – det är den stora hjärnan som ”håller” alla andra delar, så att säga bär dem under sig.

Hjärnbarken påverkar vår finmotorik (så att vi kunnat utveckla redskap), framtidsplanering, beslutsförmåga, uppmärksamhet, medvetenhet, läsförmåga; vårt språk, tal, e t c. Den är säte för det vi kallar högre tänkande. Hjärnbarken och dess funktion hämmas av stressresponsen och försvarshållningen. Att det är så beror på att ju nyare hjärndelen är ur evolutionshänseende, desto större känslighet för stress har den. För vår överlevnad litar vi på de delar av vår hjärna som har hundratals miljoner år av framgångsrika reaktioner på hotfulla situationer bakom sig, d v s reptil- och däggdjurshjärnan. 

Frontalloberna är egentligen en del av hjärnbarken, men jag väljer att lyfta fram den separat eftersom det är den som ger oss de högre funktioner som utmärker människan. Frontalloberna sitter bakom pannbenet och gör det möjligt för oss att planera för framtiden, samt behärska våra impulser när vi uppfattar att det finns en framtida belöning att få, och därmed våra njutningsmönster. Det är här vi får överblick, perspektiv på saker och ting.

Många tillskriver denna del av vår hjärna vår förmåga att fördjupa våra upplevelser av kärlek och tacksamhet. Medkänsla är också en kvalitet som är beroende av att frontalloberna är väl integrerade. Tyvärr är de också den mest stresskänsliga delen av vår hjärna, men det kan tränas med specifika medel såsom meditation.

Vid forskning på bland andra mediterande munkar och deprimerade individer, har det visat sig att individer som har högre hjärnaktivitet i den vänstra pannloben tenderar att vara lyckligare, medan de som har högre aktivitet i den högra tenderar att vara mer deprimerade. Meditation ökade redan efter några veckor aktiviteten i den västra pannloben och minskade den i den högra.

För att vi ska ha god användning för hjärnan behövs en bra kvalitet på hur hjärnas olika delar samverkar och kopplingen mellan den och vår kropp, nämligen via övriga nervsystemet. Våra olika delar av hjärnan kan gynnsamt stimuleras på olika sätt till förbättrad samverkan. Vi har satt samman ett program där vi strävar efter att väva in olika aktiviteteter som assisterar vår HjärnBalans, det  har vi fokuserat på i vårt HjärnBalansprogram som du kan läsa mer om här.

Comments

comments

Martin Fransson

Martin Fransson grundade Welledge 2005, med Neurologiskt Baserad Kiropraktik och Biofeedback. Tidigare verksam som kiropraktor i Huddinge centrum och Aspudden från 1996 till 2007. Jag blev klar kiropraktor 1996 efter ett år vid Odense Universitet och fyra år vid Anglo European College of Chiropractic. Jag har specialiserat mig på mjuka kiropraktiska tekniker som: - SOT (Sacro Occipital Technique) där arbetar mycket med skall-, nack- och käkbesvär samt graviditetssmärtor. - NSA (Network Spinal Analysis) - BGI (Bio Geometric Integration). De flesta söker mig för stressproblematik, ofta med smärta i ryggens olika delar. Jag håller ofta föredrag och kurser ute hos företag. 2014 gav jag ut boken "Din hälsokälla är Du". Tveka inte att kontakta mig med eventuella frågor.

Hitta oss på sociala medier