Stress och ditt immunsystem
Visste du att ditt nervsystem och ditt immunsystem pratar med varandra? En gång trodde man att dessa två supersystem inte ens var kopplade ihop, men nu vet vi att de inte bara är länkade utan förlitar på varandra för att se till att din kropp fungerar korrekt och förblir frisk.
Eftersom koronaviruspandemin sprider sig över hela världen är en av frågorna många har ställt ”vad kan jag göra för att förstärka mitt immunsystem”?
Ett av målen med kiropraktisk vård är att hjälpa dig att fungera med din bästa potential, inklusive ditt immunsystem. Så låt oss titta på hur ett kiropraktiskt omhändertagande kan vara en del av hur du kan påverka din totala hälsa.
Stress, ditt nervsystem och immunssystem
Med tanke på den nuvarande krisen som vi står inför med CoVid-19-viruset är det viktigt att vi förstår hur vår fantastiska kropp fungerar för att försvara våra kroppar under en immunrespons.
Vi hör mycket i media om att göra alla viktiga saker för att skydda oss själva och andra, som att tvätta händerna, nysa eller hosta i vår armbåge eller en servett och hålla oss borta från andra om man är sjuk – det är alla verkligen viktiga saker att följa.
Och det som också är viktigt är ett hälsosamt immunsystem, eftersom det är vårt inbyggda försvar mot saker som bakterier och virus som kan skada våra kroppar. De flesta vet att det är viktigt att ha ett friskt immunsystem, men det som många inte vet är att det är viktigt att ha ett friskt nervsystem.
Det beror på att dessa två system, immun- och nervsystemet, kommunicerar och samarbetar med varandra för att leta efter förändringar inom och utanför våra kroppar och för att starta ett immunsvar vid behov.
Vi har dessa grupper av celler runtom i vår kropp, kallade neuroimmuna celler, som består av nervceller och immunceller, och de pratar med varandra genom kemiska meddelanden.1
När de känner en inkräktare i kroppen, som ett virus, avger de kemikalier för att starta ett immunsvar, och de skickar meddelanden för att berätta för hjärnan vad som händer. En speciell del av hjärnan, kallad Hypothalamus, avger sedan hormoner för att säga till andra delar av hjärnan att frigöra fler hormoner.2-7
Det är en serie av responser där en sak utlöser en annan och så småningom påverkar två små körtlar som sitter ovanpå vår njurar (binjurarna) som avger ett hormon som kallas kortisol. Kortisol verkar genom att kontrollera immunsvaret så att det inte är för extremt.3 7 8
Detta är viktigt för att att man vill ha en tillräcklig immunrespons och inte för mycket för då orsakar det andra problem för kroppen.
Vi har också en annan del av vårt nervsystem, som kallas det autonoma nervsystemet, som kommunicerar med immunsystemet. Den här delen av ditt nervsystem kontrollerar saker som är automatiska, som vi inte behöver tänka på, som andning eller hjärtrytm. Vårt immunsystem är också något som är automatiskt och det finns nerver som går till alla våra immunorgan, som vår mjälte och halsmandlar.4 5 9-14
Dessa nerver pratar sedan med immuncellerna genom kemiska budbärare och orsakar frisättning av andra hormoner som sedan kan kontrollera och samordna ett hälsosamt immunsvar.10-14
Denna automatiska del av vårt nervsystem upptäcker också känslomässig stress, och det är så att stress kan störa vårt immunsvar. Kortisol, hormonet som kontrollerar immunsvaret, frisätts också under stress. Genom dessa två vägar kan känslomässig stress förändra nivåerna av immunkemiska budbärare i kroppen och försvaga vår immunrespons.8 9 15-17
Så vi kan nu se att centrala nervsystemet och immunsystemet pratar med varandra och arbetar tillsammans för att försvara kroppen från att invadera patogener och vävnadsskada. Så, hur förhåller det sig till kiropraktik?
Kiropraktik och nervsystemet – stressens effekt på vårt immunsystem
Vi vet nu, från många neurovetenskapliga undersökningar, att när din ryggrad inte rör sig ordentligt, förändrar detta hur din hjärna kan känna vad som händer i och runt din kropp och hur den styr din kropp.18-20
Om lederna i ryggraden inte rör sig ordentligt, vad kiropraktorer kallar en subluxation, kan detta påverka hur väl du kan känna av vad som händer i och omkring dig och hur väl du kan reagera på din miljö. Forskning har visat att när en kiropraktor sedan försiktigt justerar dessa subluxationer, hjälper det hjärnan att mer exakt ”Se” vad som händer i och runt kroppen.21-24
Forskning har också visat att när en kiropraktor justerar dessa subluxationer aktiverar det en del av vår hjärna som kallas pre-frontal cortex.25
Pre-frontal cortex är som ledaren i en orkester, hjärnan är orkestern i detta fall. Den reglerar och kontrollerar många hjärnfunktioner, av vilka vissa är direkt kopplade till immunsystemet, inklusive det autonoma nervsystemet och hypotalamus och det relaterade hormonella systemet.8 26 27
Så när du blir justerad av din kiropraktor kan det hjälpa dig att kunna svara och anpassa dig till din miljö bättre och låta ditt nervsystem och ditt immunsystem prata ”tydligare” med varandra för att hålla dig balanserad och frisk.
Forskning har tydligt visat oss att ditt immunsystem är beroende av din hjärna och centrala nervsystemet för att vägleda hur det svarar på potentiella hot mot din hälsa.1
Dessa två supersystem, ditt centrala nervsystem och immunsystem, är nära kopplade och de arbeta tillsammans för att upptäcka och på lämpligt sätt svara på allt som kan skada dig.1 Ditt immunsystem fungerar faktiskt som ett sensoriskt system som tillhandahåller information till din hjärna om vad som händer i din kropp och din hjärna svarar för att skapa ett lämpligt immunsvar. 1-8
Så vi vet att din hjärna och immunsystemet kommunicerar och arbetar tillsammans för att lansera en effektiv och lämplig immunrespons.1-8
Vi vet också att när din ryggrad inte rör sig ordentligt förändrar detta hur din hjärna kan känna av vad som händer i och runt din kropp och hur den styr din kropp.9-11 Och vi vet att om din kiropraktor justerar ryggraden och förbättrar hur den rör sig, hjälper det din hjärna att mer ”se” vad som händer i och runt din kropp.12-15
Detta antyder att att ha en väljusterad ryggrad kan påverka hur din stressrespons och indirekt din immunfunktion, så låt oss ta en titt på vad forskningen berättar om denna potentiella länk.
Två nya vetenskapliga studier har sammanfattat forskningen som har undersökt kiropraktisk vård eller manipulation av ryggraden och hur det påverkar immunsystemet.16 17
En av dessa recensioner 16 fann tretton olika studier som tittade på spinalmanipulation och immunsystemet. De flesta av dessa studier fokuserade på en mycket viktig immunkemikalie som heter kortisol. I den andra granskningen, 17, hittade de åtta studier som tittade på manipulation av ryggraden och ett antal immunkemikalier, inklusive kortisol.
Vad forskarna fann i dessa recensioner var att ryggradsmanipulation verkar trigga aktiveringen av det neuro-immuno-endokrina systemet … med andra ord, när du justeras av din kiropraktor, ändrar det hur ditt nervsystem fungerar, vilket sedan har påverkan på hur ditt immunsystem fungerar.
Det finns dock ett stort MEN när det gäller att förstå vad dessa resultat betyder. Det beror på att vi helt enkelt inte vet ännu om dessa kemiska förändringar i immunsystemet har en viktig inverkan på din totala immunitet eller inte. För att fullt ut förstå detta måste vi göra mer forskning. Så vi vet att när din ryggrad justeras av din kiropraktor att det påverkar ofta ditt immunsystem, men vi vet inte om detta kommer att ha en verklig inverkan på hur ditt immunsystem kommer att bekämpa något som ett virus.
Från dessa två granskningar finns det två ”slutgiltiga slutsatser” om kopplingen mellan kiropraktik, stress, nervsystemet och immunsystemet:
1: Kiropraktiska justeringar har visats i forskningslitteraturen att påverka halterna av kemikalier i kroppen som är viktiga för ett hälsosamt immunsvar.
2: Vi vet ännu inte om dessa kemiska förändringar har en viktig inverkan på din totala immunitet eller inte. För att förstå detta måste vi göra mer forskning.
Så det finns en länk, men forskare vet ännu inte om det betyder att kiropraktisk vård kommer att förbättra ditt immunsystem på ett sätt som hjälper dig att inte bli sjuk, eller om kiropraktik kommer att minska dina symtom om du blir sjuk eller förkorta varaktigheten av din sjukdom.
Tyvärr har inga studier ännu gjorts som har tittat på dessa mycket viktiga frågor.
Det betyder att när du justeras av din kiropraktor kan det hjälpa dig att kunna svara och anpassa dig till din miljö bättre och låta ditt nervsystem och ditt immunsystem prata med varandra tydligare, för att hålla dig balanserad och frisk. Och vi måste göra mer forskning för att verkligen ta reda på om kiropraktisk vård verkligen hjälper till att öka ditt immunsystem på ett sätt som är viktigt för din hälsa.
Ovan artikel är en fri översättning av två artiklar av Dr Heidi Haavik, Dr Kelly Holt och Dr Jenna Duehr
Ett Kiropraktiskt omhändertagande hos oss på Welledge inkluderar livsstilsråd, tips och övningar för att främja hälsan hos varje individ utifrån dess unika förutsättningar. På Welledge väver vi in i våra program b la biofeedback och neurofeedback för att lära sig själv-reglera sitt nervsystem för en förbättrad funktion.
Du kan boka en tid för en konsultation direkt via nedan länk för att se hur vi kan på bästa sätt assistera dig att fungera till ditt bästa utifrån dina förutsättningar.
Referenser:
1. Godinho-Silva C, Cardoso F & Veiga-Fernandes H. Annual review of immunology 2019;37:19-46.
2. I Am. So pleased you are. Reading this reference list 🙂
3. Buckingham JC, et al. Pharmacology Biochemistry and Behavior 1996;54(1):285-98.
4. Kawli T, He F & Tan M-W. Disease models & mechanisms 2010;3(11-12):721-31.
5. Kipnis J. Scientific American 2018;319(2):28-35.
6. Mulla A & Buckingham JC. Practice & Research Clinical Endocrinology & Metabolism 1999;13(4):503-21.
7. Silverman MN, et al. Viral Immunol 2005;18(1):41-78.
8. Leonard BE. Neuroimmunomodulation 2006;13(5-6):268-76.
9. Aich P, Potter AA & Griebel PJ. Int J Gen Med 2009;2:19-32.
10. Elenkov IJ, et al. Pharmacological reviews 2000;52(4):595-638.
11. Felten SY, et al. In: Goldstein DS, Eisenhofer G, McCarty R, eds. Advances in Pharmacology: Academic Press 1997:583-87.
12. Kohm AP, Sanders VM. Norepinephrine: a messenger from the brain to the immune system. Immunology today 2000;21(11):539-42.
13. Nance DM, Sanders VM. Brain, Behavior, and Immunity 2007;21(6):736-45.
14. Sanders VM, Kohm AP. International review of neurobiology 2002;52:17-41.
15. Dorshkind K, Horseman ND. BioEssays 2001;23(3):288-94.
16. Godbout JP, Glaser R. J Neuroimmune Pharma 2006;1(4):421-27.
17. Herkenham M, Kigar SL. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2017;79(Pt A):49-57.
18. Uthaikhup S, et al. Arch Gerontol Geriatr 2012;55(3):667-72.
19. Haavik H, Murphy B. J Electromyogr Kinesiol 2012;22(5):768-76.
20. Treleaven J. Man Ther 2008;13(1):2-11.
21. Daligadu J, et al. JMPT 2013;36(8):527-37.
22. Haavik H, Murphy B. Journal of Electromyography and Kinesiology 2012;22(5):768-76.
23. Haavik H, et al. JMPT. 2017 doi: 10.1016/j. jmpt.2016.10.002
24. Taylor HH, Murphy B. JMPT. 2008;31(2):115-26.
25. Lelic D, et al. Neural Plasticity 2016;2016:1-9.
26. Diorio D, Viau V, Meaney M. The Journal of Neuroscience 1993;13(9):3839-47. 27. Hänsel A, Von Känel R. BioPsychoSocial Medicine 2008;2(1):21.
1. Kawli T, He F & Tan M-W. Disease models & mechanisms 2010;3(11-12):721-31.
2. Buckingham JC, et al. Pharmacology Biochemistry and Behavior 1996;54(1):285-98.
3. Elenkov IJ, et al. Pharmacological reviews 2000;52(4):595-638.
4. Herkenham M & Kigar SL. Progress in neuro-psychopharmacology & biological psychiatry 2017;79(Pt A):49-57.
5. Kipnis J. Scientific American 2018;319(2):28-35.
6. Kox M, et al. Proceedings of the National Academy of Sciences 2014;111(20):7379-84.
7. Pearce BD, Biron CA & Miller AH. Advances in Virus Research: Academic Press 2001:469-513.
8. Sanders VM & Kohm AP. International review of neurobi- ology 2002;52:17-41.
9. Uthaikhup S et al. Arch Gerontol Geriatr 2012;55(3):667-72.
10. Haavik H & Murphy B. J Electromyogr Kinesiol 2012;22(5):768-76.
11. Treleaven J. Man Ther 2008;13(1):2-11.
12. Daligadu J, et al.JMPT 2013;36(8):527-37.
13. Haavik H & Murphy B. Journal of Electromyography and Kinesiology 2012;22(5):768-76.
14. Haavik H, et al. 2017 doi: 10.1016/j.jmpt.2016.10.002
15. Taylor HH & Murphy B. JMPT 2008;31(2):115-26.
16. Colombi A & Testa M. Medicina 2019;55(8):448.
17. Kovanur-Sampath K, et al. Musculoskeletal Science and Practice 2017;29:120-31.